Födelsedag – vilka kan jag bjuda in till min 30-årsfest?

Fråga:
Fyller 30 år om några månader och tänkte anlita catering.

Därtill min favoritglass med massa olika tillbehör.

Just nu har jag ca. 26 gäster som jag vill bjuda.

Jag har diagnoser som ger mig problem, vilket gör att jag verkligen inte är social men borde överleva några timmar.

Nu till min fråga, vem kan jag bjuda?

Min kusins mamma?

Som jag träffar högst 2 ggr/år.

Då bör jag ju även bjuda hennes man som jag typ inte pratat med… någonsin… och ska jag bjuda min kontaktperson med man?

Svar:
Enbart genom att ställa din fråga och den är genomtänkt, bevisar du motsatsen.

Du är social, för du visar omtanke om dina gäster och det är egentligen hela poängen.

Men för att svara på din fråga, börja med att fundera över vilka du ”måste” bjuda.

Det kan vara dina föräldrar, syskon eller någon vän sedan gammalt.

Därefter bjuder du de som du ”bör” komma ihåg, det kan vara din kusin, arbets- eller skolkamrater eller vänner som du ser mer sällan.

Till sist kan du funder på som du ”vill” bjuda, då kan din kusins mamma vara den personen.

Är hon en person du måste, bör eller vill bjuda?

Är det den sist nämnda, de du vill, så gör det!

Upplever kusinens mamma att det inte stämmer eller känns fel, då tackar hon nej med något skäl som inte gör dig ledsen.

Men helt rätt tänkt, bjuder du kusinens mamma, då måste du bjuda hennes man.

För man delar inte på ett par, det spelar ingen roll om du känner honom, detta kan ju bli tillfället att få göra det!

Klicka här för att läsa min artikel om att skriva en inbjudan >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

Gäster – de tackade inte ens, tre dagars uppassning. Ska vi påpeka deras ohyfs?

Fråga:
Vi har just haft långväga gäster hos oss i tre dagar och bjudit på samtliga måltider till hela deras familj, två vuxna och två barn.

Stora frukostar, luncher, goda middagar med vin, mellanmål, kvällssnacks etc.

De kom tomhänta och åkte utan att göra någon gest av att vilja gottgöra oss.

Oförlåtligt tycker vi, som planerat, handlat, lagat mat – och blev lämnade med ett tvättberg (de hade inte med sig lakan och handdukar trots att de reste med bil).

Men hur påpekar vi detta för våra – eventuellt före detta – vänner?

Det känns jobbigt och fult att påtala något som inte borde behöva nämnas.

Svar:
Jag fick en gång lära mig att ”bara för någon annan är dum behöver du inte vara lika dum”.

En ganska klok minnesregel.

Det är som du beskriver alltid trist med ”vänner” som inte har det minsta hyfs.

För det har de knappast när de tar allt för givet.

Om de ska vara era vänner i fortsättningen måste ni givetvis fundera på, kanske finns det andra kvaliteter som är värdefulla i er relation och därmed har ett högre värde än det ni nu upplevt.

Ni vinner inte särskilt mycket på att påtala deras ohyfs, eller rättare sagt ni vinner ingenting.

Möjligen kommer ni för en kort stund känna en viss tillfredsställelse men sedan blir det egentligen bara mest otrevligt.

Personer som denna familj blir snabbt ”kända” för sitt sätt och med tiden kommer fler och fler i deras omgivning avböja deras besök.

Det är egentligen det råd jag kan ge er, avböj fortsatta besök av dem och låt saken därmed bero.

Om ni väljer att fortsätta umgås ska ni inför deras kommande besök vara tydliga med vad de bör ha med sig, vad ni förväntar er av dem (som ta med er egna lakan etc.).

Det är det enda sättet att hantera saken på.

När man har gäster förväntas det till en viss del att man i värdskapet erbjuder saker, som mat och husrum.

En god gäst frågar vad de ska ha med, vad man ska handla med mera och tackar givetvis efteråt.

Gärna även med ett lite kort som skickas, det brukar vara mycket uppskattat.

Men rådet till er blir, låt det hela vara och se det som en händelse som kanske till och med om några år blir ett trevligt minne. Era vänner kommer med tiden upptäcka att de allt mer sällan blir inbjudna.

Skulle de efter en tid undra varför ni aldrig ses kan ni enkelt svara ”ni verkade inte uppskatta vistelsen hos oss då ni inte ens sa tack, så vi trodde ni inte var intresserade”.

Det om inget annat talar sitt tydliga språk.

Läs mer i min artikel om att vara gäst >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson 

 

 

 

Klädkod – vad betyder ”Fest”?

Fråga:
Jag ska gå på en galapremiär med efterföljande fest på Grand Hotell .

På inbjudan står det klädkod : Fest

Kan jag ha byxor och kavaj som kvinna ?

Kan män ha jeans och skjorta ?

Har letat men inte hittat denna klädkod.

Svar:
Det finns inget svar, det är därför du inte hittar något.

Inbjudaren har hittat på en egen klädkod, som hen tror att ni ska begripa.

Finns bara två saker att göra, ring och fråga vad hen menar eller ta vad du vill och hoppas det stämmer.

Klicka här för för att läsa min artikel om obegripliga klädkoder >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Inbjudan – vad betyder PM på en inbjudan?

Fråga:
Om det på ett inbjudningskort står PM istället för OSA, vad innebär detta?

Svar:
Det uttrycket finns egentligen inte som svar på en inbjudan men begreppet PM, som innebär Personal Message / Personligt Meddelande – förekommer ofta på olika slags webbplatser.

Man vill alltså att du ska svara personligen till avsändaren om det skrivs på en inbjudan.

PM står också för ”pour la mémoire” och ska inte skrivas på en inbjudan.

Det skrivs om datum redan angivits för festen och gästerna och då får gästerna endast ett påminnelsekort två veckor innan festen.

Vilket förutsätter att gästerna redan tackat ja muntligen.

Då skrivs det som. ”Som påminnelse” eller traditionellt ”PM”

Klicka här för att läsa min artikel om vett och etikett vid inbjudan >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson 

Vernissage – kan inte besöka, så vad skriver jag på kortet?

Fråga:
Jag har blivit bjuden till en vernissage men har fått förhinder men vill gärna skicka ett kort till konstnären då vi står varandra mycket nära.

Nu till min fråga: hur och vad skriver man sina lyckönskningar vid vernissage, finns det något speciellt uttryck man använder sig av?

Svar:
Nej, det finns inga sådana regler eller speciella uttryck.

Bara att använda fantasin, som  t.ex. ”Vill med dessa rader bara beklaga att jag inte kan besöka din vernissage. Det hade varit fantastiskt, så jag får med dessa rader önska dig all lycka…”

Klicka här för att läsa mina andra inlägg om vernissage >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Bloggen tystnar ett dygn till ditt minne – Magdalena Ribbing, min förebild

Idag, den 29 september 2017 avled Magdalena Ribbing. Det är en stor förlust och med sorg i hjärtat jag hyllar min förebild och en oerhört kunnig kollega

Magdalena Ribbing tog begreppet vett och etikett, från högborgerlighet till vår vardag.

1985 tror jag att det var, jag stod med en ny bok i handen ”Etikettboken: allt man behöver veta för att kunna strunta i” tillsammans med designern Sighsten Herrgård.

Några år senare kom Festboken och jag läste för första en en modern författare och kunnig journalists beskrivning av ett av många ansett som ”mossigt” ämne.

Hennes böcker har väglett mig många gånger detta trots att jag äger en samling av litteratur i ämnet som går trehundra år bakåt i tiden. Magdalena Ribbing var folkvettsexperten personifierad.

Genom åren har jag fått många goda råd av henne, i svåra frågor har hon personligen delat sin kunskap, samt med varm hand bett mig ta hand om föreläsningar hon inte haft möjlighet att ta hand om själv.

Det har mer än en gång ställts frågan från media, till mig om jag är Magdalena Ribbings konkurrent. Jag har aldrig sett det så, utan upplevt det som smickrande att bli omnämnd hennes sammanhang. Det har varit en ära att att få ta del av ditt kunnande.

Hon kunde många gånger, med stor humor, beskriva ganska torra ämnen. Som när hon i SVT vid Nobelfesten 2016 fick frågan om när man som festdeltagare får gå och kissa. Den frågan har många journalister ställt både till Magdalena och mig. Svaren har varit snåriga, man väntar till desserten, håller sig, dricker lite etc. Men Magdalenas svar kom blixtnabbt: ”Vad är alternativet? Kissa på sig kan man inte!”

Det går inte att hålla en tyst minut på en blogg, en blogg som var dag, 365 dagar om året, i 11 år besvarat läsarnas frågor. Men från nu och fram till söndag morgon stannar den – som en hyllning till en stor kollega.

Tack för allt Magdalena Ribbing, vila i frid!

Mats Danielsson

 

 

 

Bjudning – hur mycket öl och vin ska jag köpa till min 40-årsfest?

Fråga:
Jag ska ha 40-årsfest om några veckor.

Jag tänker bjuda alla på ett glas bubbel när de kommer.

Sedan har jag skrivit i inbjudan att det finns dryck till självkostnadspris på festen.

Jag tänker erbjuda vin/öl/cider/alkoholfritt och ta 10 kronor per enhet.

Men nu till det svåra. Hur mycket vin/öl/cider/alkoholfritt ska jag köpa?

Festen börjar kl 19 och jag bjuder på smörgåstårta och kladdkaka med kaffe.

Det kommer först vara liveuppträdande och sedan disco senare under kvällen, jag hoppas på en fest som håller på framåt 02-tiden.

Hoppas att du kan ge mig några bra riktlinjer.

De flesta som kommer är i 40-årsåldern, med några yngre och äldre undantag.

Svar:
Svårt att säga exakt för du anger inte antalet gäster, men jag har lite förslag och du får räkna själv.

Köper du på Systembolaget och det blir oöppnade flaskor/boxar över, då kan du lämna tillbaks dem.

Bubbel, serverat i vitvinsglas blir ca 6-7 glas / flaska.

Man brukar räkna när det gäller rödvinsglas 5-6 glas/flaska. 1 box = 4 flaskor. 20-24 glas alltså.

Vitvinsglas räknar de som 6-7 glas / flaska. 24-28 glas i en box.

Räkna med minst två glas vin utöver bubbel per person, alla dricker ju inte.

Men öl dricker inte alla, så där får du gissa lite. Men en platta öl, 24 st 33 cl,  räcker ganska långt.

Räkna med två öl per gäst så har du över.

Glöm inte att duka upp en vattenbuffé!

Klicka här för att läsa min guide till vin >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Begravning – var ska vi sitta och när går vi fram?

Fråga:
Vi ska till min mans brors begravning i Finland.

Vem ska först gå fram till kistan och lämna blommor, vem bär kistan eller vem bestämmer om vem som ska bära kistan?

Kan man sitta var man vill i kapellet, han har en dotter men f.d fruns släkt kommer inte att vara närvarande de har skilt sig för ca 40 år sedan.

Svar:
Nu kan det vara annorlunda i Finland och det bästa sättet att få svar är att ringa begravningsbyrån där.

De vet allt och kan hjälpa er.

Utifrån svensk tradition kommer du och din man gå fram tidigt.

Dottern, om hon är vuxen, kommer gå fram först, hade han en ny kvinna i sitt liv, är hon den som går först.

Sannolikt tillsammans med dottern. Du och din man går med dem, eller direkt efteråt. Det kan ni prata om i förväg.

Den som ansvarar för begravningen har sannolikt ordnat kistbärare, troligtvis är det dottern som anvarar.

Ni kommer sitta långt fram, på de främsta bänkarna.

Vilken sida det blir varierar beroende på kyrka och församling

Läs mer i min artikel om begravning >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson