Fråga:
Ibland undrar jag hur jag lyckats uppfostrat mina barn men trots allt ganska bra.
När vi bjuder våra respektive barn på middag med sina respektive, sitter alla med sina telefoner och knappar.
Det är inga barn vi talar om utan alla är vuxna, ålder mellan 28- 50 år.
Jag har vid ett tillfälle sagt ” Nu lägger vi ifrån oss alla telefoner vid matbordet, tycker vi kan prata och umgås när vi ses allihopa ”.
Då tog de bort dom och även resten av kvällen. När vi sågs nästa gång var det likadant igen.
Till min fråga, hur gör jag för att få en annan trevnad när de kommer?
Vi har själva samma telefoner men har sannerligen inte lust att sitta att spela spel, pussla eller chatta på Facebook då vi ses tillsammans.
Tack för dina återkommande nyhetsbrev.
Svar:
Tack för att du uppskattar nyhetsbreven, jag blir väldigt glad när du skriver så.
Detta är inget unikt problem, jag ser det själv dagligen och överallt. Telefonen har en beroendeframkallande effekt, det kan tyckas märkligt men det är vårt belöningssystem i hjärnan som lurar oss. Vi upplever att vi blir bekräftade och telefonen drar hårt i de känslorna.
Så du har säkert uppfostrat dina barn på bästa sätt, men tyvärr har utvecklingen gått fortare än vår förmåga att förstå vad beteenden orsakar.
Mitt råd är att du är konsekvent, du ska ha samma önskan var gång. Då sätter sig budskapet med tiden.
Börja nästa gång med att berätta hur du känner. Säg att du vill träffa dem alla, att du älskar gemenskapen och att du vill ha förmånen att umgås med familjen.
Du har dessutom lagt tid på att laga maten och skapa trevnad, då vill du att det ska upplevas och därför uppskattar du inte att telefonerna prioriteras.
Sedan tar du fram en låda, en skål, en sydd ficka att hänga på väggen – ja, vad du vill. Ber dem att placera telefonerna där under måltiden och den som svarar först eller inte kan låta bli den bjuder alla andra på middag nästa gång….
Därefter tar du alltid fram denna uppsamling. De kan ju ta sin telefon efter maten.
Vill du istället gå den hårda vägen, så reser du dig och lämnar bordet när telefonerna tas fram. Meddela kort att trots att du tidigare bett dem låta bli och ändå prioriteras telefonen och inte ditt sällskap eller mat, så får det vara (men förvarna din make…).
Tack och adjö – ät ni klart så kommer jag tillbaka och dukar av senare! De kommer sitta med förvånade miner och förhoppningsvis lära sig läxan.
Den senare är tuff, men effektiv. Maten kommer inte smaka lika gott längre.
Klicka här för att läsa min artikel om mobiletikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
