- Fråga etikettexperten om vett och etikett. Kostnadsfritt och anonymt
Fråga:
Får man mosa potatisen på sin tallrik?
När jag var liten lärde min mamma mig att man fick mosa potatis men bara den biten som man skulle äta på en gång.
Gäller detta fortfarande?
Svar:
Jag skulle vilja säga att mosar maten, det gö man hemma men inte hos andra om man ha gott bordsskick.
Men, om du diskret mosar biten med gaffeln innan du stoppar den i munnen lär ingen reagera.
Klicka här för att läsa min artikel om bordsskick >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Det är så att jag ofta är i starkt behov av att knäcka fingrarna (och ibland nacken jag vet jag är äcklig).
Hur ska man förhålla sig till detta
Är det ofint?
När passar det inte alls och när kan det vara en stämningshöjare?
Svar:
Vi kan konstatera att du har skaffat dig en ovana som inte alltid uppskattas av din omgivning.
Är det en ovana som kanske mer upplevs som ett tvång och du kan inte kan abryta på egen hand, skulle jag rekommendera dig att be om hjälp.
För det inget tillfälle då detta passar sig, det får ske i enrum och utan publik.
Det kan heller inte, i något sammanhang ses som en stämningshöjare.
Klicka här för att läsa min artikel om människor emellan >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Jag fyller 18 år snart och det är dags för mig att ha min 18 års fest. Men jag har ett problem.
Jag ogillar starkt en släkting det är min kusin, han är ca 50 år så jag har aldrig sett honom som min kusin.
Men eftersom att han är en släkting så bjuds han alltid till kalasen, jag har alltid haft väldigt svårt för honom och det blev så jobbigt förra gången har var med att jag lämnade tillställningen mycket tidigare.
För jag klarar inte av detta, jag berättade dagen efter för mina föräldrar och min ena faster alla dom sa att dom känner samma sak som mig.
Att han är en väldigt svår person, han säger konstiga saker och ska hela tiden bevisa att man har fel vad som än sägs. En riktig besserwisser helt enkelt.
Jag tänker inte bjuda honom oavsett vad vett och etikett reglerna säger för jag tycker inte om honom och det gör ingen annan heller, och jag tänker att när jag fyller 18 blir jag vuxen och då måste jag bestämma vilka jag vill ha i mitt liv och inte.
Tänker jag rätt?
Det skulle också vara intressant att veta vad reglerna säger.
Men min fråga är iallafall, om han ringer och frågar mina föräldrar eller mig varför inte han är bjuden, jag kommer bjuda hans barn så frågan kommer komma upp på ett eller annat sätt.
Hur ska man svara? Hur ska jag bete mig vid andra tillställningar där han kommer vara med?
Om han inte frågar något men är otrevlig vid senare tillfällen ska jag förklara anledning?
Eller om han vet anledning men ändå väljer att vara otrevlig vad gör jag då?
Svar:
Att du ställer dig frågan, hur ska jag göra, tyder på att du tar ansvar och bryr dig. Du gör helt rätt.
Reglerna, de säger att det är du som inbjudare som avgör vilka du vill bjuda och vem du anser passar bra ihop med vem på dina tillställningar.
Den här mannen trivs du inte med, då ska du heller inte bjuda honom.
Får du frågan varför han inte bjöds in, så svarar du helt korrekt att du upplever inte att ni som personer trivs så bra tillsammans.
Men för han ändå det på tal i andra sammanhang, så vidhåller du det nu beslutat dig för att säga ”Jag upplever att vi trivs inte så bra tillsammans”.
Skulle han fortsätta kräva besked (vilket enligt etiketten är oartigt) och ha oförskämdheten ifrågasätta din inbjudan, så säger du ”att det kan vi strunta i och lägga bakom oss”.
Just genom orden ”vi” och ”oss” tar du en del av skuldbeläggandet ifrån honom och markerar att du kan tycka att ni inte trivs ihop kan ligga även hos dig.
Blir det trots dina vänliga försök ändå tjafs, så var helt ärlig. Tala om för honom att du nu medvetet undvikit att säga detta, men eftersom han propsar:
”Jag gillar dig helt enkelt inte! Du är en besserwisser som säger konstiga saker och ska hela tiden bevisa att jag har fel vad som än sägs. Jag har tröttnat på detta.”
Därefter kommer du garanterat inte behöva bry dig om honom mer. Men vad gör det? Du har gjort allt för att vara artig och visa honom respekt.
Klicka här för att läsa min artikel om etikett vänner emellan >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Begravning kommer att ske den 9 mars, när kan vi ha bröllop?
En syster till den avlidne, men när kan hon ha bröllop?
Svar:
Om du eller din blivande make inte är släkt med den avlidne kan ni ha bröllop precis när ni vill.
Systern till den avlidne kanske ska lyfta frågan med familjen, så de närmast sörjande kan få lite distans.
Det kan ju kännas skönt att hinna landa mitt i allt det som ett dödsfall, förutom sorgen, medför.
Men regeln gäller fortfarande – bröllop bryter sorg, så när dagen är inne kan de anhöriga fira bröllop som andra.
Klicka här för att läsa min artikel om begravning och dödsfall >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Jag ska nu på måndag åka till Holland med jobbet.
Vår leverantör har bjudit in alla deras distributörer över hela landet.
En av kvällarna ska vi ut på en boattripp där klädkoden är suit and tie / cocktail.
Jag har en mörkblå kostym, beige slips och bruna snyggskor.
Funkar det eller är man helt fel ute ?
Svar:
Om du önskar ett svar direkt, finns det möjlighet att mot en låg kostnad få detta.
Annars ställs din fråga i den kö vi har för kostnadsfria svar.
Kostymen fungerar, slipsen är helt ok, men jag skulle byta ut skorna till ett par svarta.
Klicka här för att läsa min artikel om klädkod Informal (suit) >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Ska man läsa upp dödsdag när man läser upp namn på den avlidne vid parentation?
Svar:
Nu utgår jag från att du inte avser parentation i kyrkan vid begravning.
Då krävs det inte, för prästen håller ett anförande över den avlidne och syftning till de sörjande.
I en förening eller liknande är det är nog ganska vanligt att man säger något som ”Vår vän och medlem har den XX lämnat oss och avled stilla i hemmet…”
Men det finns inga regler för att detta ska uttryckas.
Klicka här för att läsa min artikel om begravning och dödsfall >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Min kille som jag varit tillsammans med i snart 5 månader har lite tokiga saker för sig . Det är alltid jag som åker till honom då hans 14-åriga son bor hos honom hela tiden och min dotter varannan vecka hos mig.
När jag är hos honom på helgerna står jag ofta för maten och vinet. Ibland när jag köpt fint rödvin för 100:- tycker han att det är okej som han säger och liknar det vid Vino Tinto som går att stjälpa i sig kallt enligt honom.
När jag talar om att man enligt mig och min uppfostran följer klädkoder och att man inte tackar ja till en middag, sedan tackar nej och någon dag innan middagen ringer och bjuder in sig i alla fall. Han stod som ett frågetecken och förstod inte varför?
När han lånar min bil kör han över gupp med hög fart och ställer den i korsningar m.m. samt klagar på att den inte har någon stark motor. Han får faktiskt låna bilen då han inte har någon egen på vintern. Nu behöver jag laga den då han kört som han gjort och han har han erbjudit sig att betala. Är inte det dåligt?
På min födelsedag köpte han champagne och en bukett blommor och jag köpte en festlig middag till både honom, hans son och mig samt att jag 4 dagar tidigare lagt ut ca 800:- på vin och champagne till en nyårsfest som hans vänner ordnat med.
Känner även att det är lite knasigt att jag ska bekosta maten då han och hans son äter mycket och jag relativt lite, bidrar gärna men allt annat som bensin m.m. borde väl räknas in?
Känner mig aningens utnyttjad och känner att då killen är 50+ kanske man kan förvänta sig lite mer?
Svar:
Relationer är alltid svåra, om man dessutom har livserfarenhet och därigenom fått egna vanor, kan det vara svårt att ändra sig. Det är alltid fråga om en anpassning från båda och givetvis är inga par ”sammanvuxna vid höfterna” men det handlar ändå om att stå enade utåt och vara till för varandra. Utifrån din beskrivning verkar din kille inte riktigt insett att det krävs något från honom också. Jag tror helt enkelt inte han förstår att han måste bjuda till och du får kanske ställa de kraven på honom.
Särkullebarn är alltid ett dilemma och det får kanske lösas på det mest praktiska sättet, i ert fall verkar ni hittat en lösning som fungerar för både dig, din dotter, din kille och hans son. Men gemensamma lösningar får men tillsammans hitta och om detta medför en ekonomisk belastning för dig bör han vara med och ta sin del av detta.
Alla de exempel du tar upp är sådana saker som ni måste prata om och då menar jag inte att ni ska diskutera så där i förbifarten om att du vill ha pengar. Nej, sätt er ned tillsammans i lugn och ro och samtala om hur ni ska få ert gemensamma liv att fungera i framtiden. Ta fram det positiva med ert förhållande, lyft hans goda sidor och så får du även på ett strukturerat sätt låta honom inse att du lägger ut ganska mycket pengar. Fråga honom hur han föreslår att du ska klara detta i framtiden, be honom inte om pengar. Låt honom komma med förslag på lösningar om hur ni ska kunna fortsätta bygga på er relation.
I detta läge får du utelämna saker som du nämner om hans sätt att tacka ja, sedan nej och så återigen ja. Visst har han fel, så gör man inte, men de kraven kan du ställa när du ska vara med. Hans egna misstag kan du inte ta upp i en diskussion om det jag nyss förslog. Här får du sakta men säkert dela med dig av dina kunskaper. För det handlar om att han inte vet eller kan. Han har inte den kunskapen om hur man uppför sig, men kan lätt ändras om du i framtiden lotsar honom rätt.
Så svaret är, prata, prata, prata. Lyssnar/deltar han inte – du får du göra ett val, för visst kan du förvänta dig mer än så här.
Läs mer i min artikel om vett och etikett vid möten och kärlek >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Varför är det dåligt bordsskick att stoppa kniven i munnen?
Svar:
Obildad är fel att använda som bedömning, men snarar lite sämre koll än vad som kan förväntas av en vuxen person.
Rent tekniskt finns givetvis alltid en risk att kniven kan ge skador i munnen, det är nog den mest spridda teorin. Men det finns fler uppfattningar.
Bakgrunden återfinns i historiken, då bordsskicket har under lång tid ansetts vara en del som visar vår sociala tillhörighet.
Detta skulle då förklaras genom att alla de olika skrivna och oskrivna regler som finns, endast har varit kända av de som sedan barnsben har fått lära sig dessa.
Det skulle då endast förekomma i de översta samhällslagren.
Genom att ”bryta” mot dessa regler och t.ex. stoppa kniven i munnen, visar man att man inte ”kan” och därmed inte tillhör denna grupp.
Om detta är en sanning idag kan man nog diskutera, men historiskt sett får nog dessa tysta konventioner anses som riktiga.
Skulle jag dra denna teori ännu längre är det alltså inte din omsorg om din bordsgranne (att denna skulle kunna skada sig) som avgör ifall du irriteras över detta.
Det är enligt mitt förmenande snarare sämre etikett att tycka så, än att stoppa kniven i munnen.
Läs mer i min artikel om bordsskick >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga.
Min fråga är om det är ok att ha smokingskjorta till svart kostym till bröllop?
Svar:
En smokingskjorta finns i tre former.
Dels klassisk snibbkrage, den kan du ha med en låg krage där snibbarna ligger bakom flugan.
Den andra klassiska kragen kallas Wing Collar, där viks snibbarna utanför flugan (Kungen har alltid denna krage).
Den tredje kragen är mindre formell och heter Cut-away-krage eller Turndown krage (ser ut som en vanlig skjortkrage).
Vanligtvis har skjortan en plissérad d v s räfflad front.
Men den kan också ha en mer avslappnad stil och då med en slät front.
Som du säkert redan insett så kommer en snibbkrage med plisserad front vara helt fel.
Men har du den mindre formella kragen med Turndown eller Cut-away, samt slät front så ser den ut som en helt vanlig mörk kostymskjorta.
Fråga:
Det finns olika färger på frackens skjortknappar.
Pärlemo värkar vara det normala.
Men kan man använda svarta knappar?
Svar:
Alldeles nyligen befann jag mig i en herrekipering, och till min förvåning och förfäran såg jag att en av våra större leverantörer av frackskjortor levererade dessa med fastsydda svarta knappar.
Totalt fel!
Skjortan knäpps med två eller tre synliga knappar. De kan vara vara av pärlemor, äkta eller oäkta, det spelar ingen roll.
Knapparna kan också vara av guld och samma sak här, äkta eller oäkta. Men inte silver p.g.a festprägeln.
Det kan också vara en ädelsten om man vill unna sig den lyxen.
Förr kunde man få med svarta knappar när man köpte fracken och dessa var då endast avsedda för begravning, aldrig annars (därav min reaktion på fastsydda svarta knappar).
Dessa svarta knappar förekommer inte idag, då frack nästan aldrig bärs på begravning.
Smokingskjortan däremot, den har alltid svarta knappar.
Klicka här för att läsa min artikel om frackskjortan >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson