fråga:
Jag or gift med en polsk kvinna och hela hennes bekantskapskrets är polacker med mer eller mindre begränsade kunskaper i svenska.
Detta innebär att när vi träffar hennes bekanta så sitter jag som ett fån och fattar inte ett dugg.
Hon tycker jag ska lära mig polska, men det språket är i princip omojligt för mig att lära.
Jag, å andra sidan, tycker att har man valt och flytta hit så får man lära sig o prata svenska.
Detta har lett till att hon åker på många middagar själv eller så går vi ut på varsitt håll.
Men i bland så är en middag oundviklig och då har jag två val:
1 -sitta och leka med telefonen. Oartigt
2 -sitta och le och verka intresserad, fast att jag inte fattar ett dugg. Oärligt.
Hur löser jag detta på bästa sätt?
Svar:
Det är ingen lätt fråga du ställer och egentligen är det inte du som ska behöva fundera på detta.
Om en gäst vid ett bord inte förstår språket som de övriga talar, tillhör det vanligt hyfs att man antingen försöker översätta, eller ännu bättre talar ett språk som samtliga förstår.
I det här fallet svenska eller engelska.
Är det så att några av gästerna endast kan polska, så får de övriga försöka få med dig i samtalet genom att prata med dig eller översätta.
Att din fru anser att du ska lära dig polska kan jag förstå, hon vill ju också undvika dessa situationer.
Så hur ska du lösa detta och där finns nog inga egentliga svar, du måste aktivt pröva dig fram.
Du kan delta, men under förutsättning att man talar svenska eller engelska, eller minst översätter och gör dig delaktig.
Det är värdskapets grundregel nummer ett!
Eller, avböj konsekvent ditt deltagande med hänvisning till att du inte förstår språket.
Är det ni själva som utövar värdskapet, då ser du till att tala svenska eller engelska med gästerna och varje gång de börjar prata polska svarar du att du inte förstår så vänligen byt språk.
Det sista kan du också prova om du ändå känner behovet av att delta. Gå in i samtalen på svenska eller engelska, starta egna samtal med någon och ge dig inte.
Den absolut yttersta handlingen är att du efter ett flertal försök att samtala på ett gemensamt språk, reser dig upp och med ett leende (var noga med att inte vara irriterad) tackar för dig och säger att ”Jag uppskattade maten mycket, men tyvärr förstår jag inte ett ord av vad ni säger. Så jag får tacka för mig och gå”.
Biter inte det, jag då fungerar inget i det sällskapet!
Klicka här för att läsa min artikel om människor emellan >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
