Välkommen till veckans Etiquette Letter, din GPS för en trevligare tillvaro, om julbord!
”Varhelst två människor möts och deras bemötande påverkar varandra, då uppstår vett och etikett”.
Julbordets rötter slingrar sig om varandra. Svåra att klarlägga eller reda ut. Det handlar om traditioner, folktro och religion, alla har de tillsammans utformat vår egen specialitet, julbordet. Men låt oss reda ut hur detta bör avnjutas på bästa sätt. Antal turer och i vilken ordning. Nu börjar kalaset!
För dig som läst nyhetsbrevets första del i mail- klicka här så får du fortsättningen längre ner
En svensk disciplin, julbordet!
Svenska gående bord följer traditioner. Ordning och reda i allt, även i måltider. De gamla germanerna åt kött tills det var stopp, sedan åt de rotfrukter tills det tog emot. Därefter övergick de till frukt tills det på nytt tog stopp. Ingen överraskning fanns, inga avbrott. Allt i tur och ordning. Denna inställning och ordningssinnet fick ett franskbetonat kök att ställa rätterna på parad till det som kallades smörgåsbord! Även om det kanske numer beskrivs som en barbarisk sed uppe i det kalla Norden, fjärran från ett franskt kök.
Historiska anor
Julbord betyder ”till julmåltiden på julafton festligt dukat bord”. I Norden knyts julbordet till hedniska förfäders offerfest, Midvinterblotet.Vi kan följa det svenska smörgåsbordets historia tillbaka till 1700-talets första hälft. Det var då ett brännvinsbord som bestod i en uppdukning av allsköns supar. Brännvinsbordet ökade i sin popularitet genom främst järnvägens framväxt. Då kom brännvinsbordet att skapas på järnvägsrestaurangen. Det fanns lite salta rätter, bröd och smör. Mitt på bordet fanns en synnerligen vacker brännvinskanna, med flera kranar ur vilka det serverades olika kryddningar för olika smaker. Än i dag har julbordet har traditioner med brännvin.
Tekniken vid julbordet
Städernas borgerskap skapade förändring från 1800-talet. Man formade ett julbordsmönster som präglat julbordet fram till idag. Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens måltidsmönster började förändras. Och antalet rätter ökade samt smörgårdsbordets julvariant gjorde entré. Och så fick vi julaftons smörgåsbord.
De flesta julbord dukas mitt på golvet och ska med denna placering bjuda in gästerna till att komma och ta för sig. Man börjar med att direkt gå fram till tallrikshögen, räcker omedelbart en tallrik till sitt sällskap. Tar din egen tallrik. Gör en strategisk lov runt bordet med tallriken i handen och så lägger du upp rätterna utifrån en given ordning (den kan du läsa om i slutet av detta brev). Börja med sillen, lite saltare saker, fisken (lax mm) köttet (det kallskurna och skinkan) och fortsätt med det småvarma och pastejer eller pateér.
Julbordets fem turer
För att klara av hela julbordet har man utvecklat ett system för ätandet, där man delar in julbordet i fem turer. Ett lyckat julbord kan indelas på följande vis:
- Första turen: – Spickesill, inlagd sill, glasmästarsill, senapssill, kryddsill, gravad strömming, ättiksströmming, gubbröra, sillsallad, potkes, Västerbottenost.
- Snapstips eller dryck första turen: milt kryddade.
- Andra turen: – rökt fisk, gravad lax, kall lax, inkokt strömming, inkokt ål, ålaladåb, böcklingsallad, räkor.
- Tredje turen: – leverpastej, julskinka, fårfiol, kallt kött, grisfötter, kall griljerad grisknorr, kalvsylta, pressylta, rullsylta, korvsallad, äggsallad, ostsallad.
- Fjärde turen: – Småvarmt,Janssons frestelse, ansjovisfräs, sillbullar, stekt salt sill, lertallrikssill, sotare, laxpudding, kokt rimmad oxbringa, kalvfrikadeller, stekt fläsk, fläskkorv, hackkorv, julkorv, blodkorv, köttbullar, revbensspjäll, brunkål, rödkål, långkål. Därtill givetvis lutfisk.
- Femte turen: -osten och kexen, bärkompott, fruktsallad (på färska frukter), ingefärspäron, pepparkakor, punschtårta, risgrynsgröt, ris á la Malta, spettekaka, äppelkaka.
Klicka här för att läsa om ett kåseri kring julbordets vett och etikett >>
Klicka här för att läsa mer om julbordets traditioner >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
